under alla mina lager.

under alla mina lager.

nio saker
för att må bättre
. . .

kanske är jag ledsen ibland och kanske om jag tänker på livet under alla mina lager så känns ångesten som en klump alldeles vid bröstet. kanske grät jag när hon ställde samma fråga som förra gången, sträckte över en näsduk över det lilla bordet och antecknade något i den tunna skrivboken och kanske går det inte att skaka av känslan av sorg av i hjärtat och den kyla som bor i armarna men under veckans gång har jag gjort saker som fått livet att kännas lite mer. framförallt handlar det om människor, om vänner och familj och att låta dem vara med och få veta hur det känns. under alla mina lager.

✎ jag söker extrajobb på ett ställe som kafé inspirerar. tänker på det lite varje dag och fantiserar att jag serverar kaffe om dagarna och skriver om eftermiddagarna och att jag liksom får klämma in vännerna för att jag har så mycket att göra men att det inte gör något för jag älskar alltihop. jag tänker att jag kommer älska. det kommer kännas i mitt bröst och allt kommer få sig en mening igen och jag kommer känna mig levande och alldeles verklig - alla känslor samlade och levande i mitt bröst i mitt bultande hjärta. så ska det bli.

✎ jag bokar in andra advent och bjuder hem två vänner på pyssel. tänker att jag ska servera glögg med skållade mandlar - jag ska skålla dem själv - och att vi ska dekorera pepparkakor med kristyr och glasyr och diskutera vad som egentligen är skillnaden (jag kan inte smaka för jag tycker det är så äckligt) och skriva våra kärlekars namn i rosa i vitt i grönt dekorera med pärlor och lyssna på she & him. 

✎ jag tar på mig kläder som jag känner mig fin i men också lite obekväm sådär så att jag utmanar mig själv att gå i annat än sammetsbyxor och hoodtröja jämt. det var när michaela var här som jag förtsod att även det är ett tecken på det mörka. "du har största hålet i strumporna jag någonsin sett och du går bara klädd i svart" inte visste hon att jag hade haft exakt samma outfit i två veckor dessutom. 

✎ jag går till fyn för ensamlunch och spenderar flera timmar med att läsa, skriva och leta inspiration till min lägenhet. jag dricker varm choklad och känner mig utan tvekan värd precis allt det där. genom mig: ett rus av ömhet, välvilja. jag känner mig så himla snäll mot mig själv att jag vill gråta men ler istället brett de två timmarna jag är där och när jag kommer hem har jag lite choklad kvar i mungipan och fnissar nästan lyckligt åt det. 

✎ jag köper en stor grankvist hos floristen runt hörnet och sätter den i en vas. känner mig alldeles fridfull när jag klipper av de grenar som inte får plats och placerar den i min adventsljusstake. lyssnar på julklassiker. sjunger med. känner mig igen, alldeles underbart fridfull för en stund. 

✎ jag skaffar tinder fastän jag egentligen trivs bättre själv, någon sa att jag nog skulle må bättre av att träffa någon och kanske det tänkte jag och laddade hem appen under en kväll. nu ligger den ensam och orörd i en mapp i min iphone men den finns där, när helst jag skulle få infall. jag är ute och levande. 

✎ jag tänker att den första december då vill jag inte vara själv och skriver till kajsa och det är en kväll och hon fyller mig med värme när hon skriver att hon kan träffas och hur hon längtar och det massor. ett dygn senare sitter hon där framför mig och äter den linsgryta vi gjort tillsammans och det är så skönt att få existera i vemod i hop med någon annan.

✎ jag ser mina destruktiva mönster och istället för att tänka att jag kan klara mig ur det här själv, att jag måste kunna själv så skriver jag ett sms och bara några timmar senare är pappa där, spikar upp min stringhylla och så går vi ut och köper den där byrån jag pekat på, den i perfekt gröngrå färg med smala hyllor som skulle passa så fint in i hallen. därefter, vi går ut och äter gryta på spoonery och jag kan berätta allt som känns och han berättar om de gångerna han har känt sorgen och ledsamheten så som jag och sedan skrattar vi åt alla idioter som inte gillar koriander. de vet inte vad de missar!

✎ jag tar vara på att det är fredag. lagar bananpannkakor till frukost, springer i solskenet och köper blommor och går till butiken och kramar om vännen, köper en ampel och går till kiez gamla lokaler och får två kramar där med. sedan ringer jag fyn och bokar brunchbord till mig och klara inför morgondagen och tänker att om jag spenderar varje dag lite som den här då kommer jag bli glad igen. sedan läser jag ut ett öga rött av jonas hassen khemiri, äter upp all linsgryta från gårdagen och ser ikapp de två senaste avsnitten av julkalendern jag struntat i. jag ler.

. . .

kärlek,
Hannah

en minimalistisk advent.

en minimalistisk advent.

frukost + en liten lektion i vitaminer