banan, kokosmjölk och blåbär.

banan, kokosmjölk och blåbär.

en låt för kvällen: jingle bells - amanda bergman.

sjätte december
. . . 

kära fina varelser. idag har jag varit så väldigt trött men ändå hittat på både det ena och andra, bland annat har jag gjort en pepparkakssmet som nu ligger i kylen och stelnar till sig (inga vanliga peppisar det här minsann) samt nötkakor med julkryddor som jag bjöd cajsa på när hon kom förbi på fika! det gör mig verkligen så himla gott just nu att hänga med vänner på ett så avslappnat som det blir när jag hettar upp lite glögg i en kastrull och serverar fat med clementiner, kakor och tunna äppelskivor kryddade med kanel, samtidigt som julmusiken spelar i bakgrunden och vi pratar om livet livet livet.

recept på både pepparkakorna och nötkakorna kommer snart, men först ska jag beta av ännu en frukostfavorit - på tema banan!

för en ny favorit hos mig är nämligen bananpannkakor! det är så knäppt enkelt att göra att det inte är klokt! du behöver bara mosa en banan ordentlige i en skål, addera sedan två ägg, blanda och stek med en nypa salt i kokosolja. ett veganskt recept (alltså utan ägg) hittar du här: klick.

godast blir det om en toppar med en sked kokosmjölk, blåbär, kanel och hackade hasselnötter. så ljuvligt enkelt och gott och inte minst festligt!

till frukost som till lunch, mellanmål eller middag. 

himla gott och himla enkelt. bra när en är lite frusen och ynklig om kvällarna som jag, att bara snabbt steka upp och sedan slå sig ner framför dagens avsnitt av julkalendern och andas. jag vet inte hur det kommer sig riktigt, men så fort klockan närmar sig cirka sju blir jag frusen på ett helt galet sätt. dricker hett vatten med citron och ingefära i mängder, tar på mig raggsockar och extra tröja och kryper ner under en filt tills ögonen också blir trötta och jag kryper över till sängen. mitt liv just nu är väldigt ta-hand-om-mig-själv-igt, som ni kanske förstår. eller ja jag försöker mitt bästa att vara snällast i världen mot mig själv och det motverkar en hel del ångest men det gör mig inte heller riktigt glad. det är i alla fall bättre än att inte göra någonting alls och vara apatisk till livet. jag fortsätter plugga och träna, äta och sova och skriva, blogga och fotografera och träffa vänner trots att jag känner mig så väldigt nedstämd. för, vad ska det annars bli av mig tänker jag? jag gör mitt bästa för att fylla livet med fina ting, sånt som ändå någonstans känns lite roliga. och på tal om roliga ting. jag tycker ju faktiskt att det är superroligt att ha börjat blogga mer regelbundet igen. tack för att ni läser. det värmer så himla mycket!

. . . . . . . . . . . .. . 

kärlek,
Hannah

vad jag önskar mig av tomten i år.

klockan halv elva en lördagsmorgon.

klockan halv elva en lördagsmorgon.