luna lovegood.

luna lovegood.

frågelåda ✎ del iiii


kära fina, idag ligger jag till sängs med förkylningen. ett halvt otrivsamt sällskap men om en har ett par avsnitt utav girls att se ikapp på plus en eftermiddags kaffe i solen som väntar tänker jag att det är ganska okej ändå att ha en day-off från to-do-listan och allt det andra jag egentligen borde styra med. tusan, nu fick jag lite ångest. nåväl! slut på babblande. låt oss kika på del fyra av frågelådan istället! hjärta.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

jag har en liten fråga om vänner och umgänge. det är så att jag går första året på samhällslinjen i ett gymnasium som jag kanske inte riktigt känner att jag passar in i, jag hade hellre gått något estetiskt som tyvärr inte finns där jag bor. jag känner inte mig lik någon i klassen och av den anledningen har jag blivit väldigt tillbakadragen, vilket jag egentligen inte är. nu har det gått såpass lång tid att alla bildat gäng och jag har blivit lite "utanför". även jag är både introvert och extrovert och på något vis har jag lyckats skapa ett ångesttrassel som endast kommer fram i skolan. är det så att du har något tips på hur en botar sådant här? har du någonsin känt att det är enklare att umgås med vuxna än personer i din egen ålder?

kära du, för det första så tänker jag att det går faktist att byta till ett estetiskt program om det är något du skulle vilja! jag har många vänner, även min egna syster som har bytat skola/inriktning/program för att de inte trivs, varken med klassen eller utbildningen i sig. det är en möjlighet, vill bara påminna dig om det! själv, ska du veta att jag aldrig haft något gäng i skolan, jag har alltid haft vänner utanför skolan och trots att jag tillstund om funderat på hur det vore att ha det där självklara gänget så är jag inte alls missnöjd med hur mina vänskaper ser ut. det är lätt att införskaffa sig en bild över hur det här med umgänge ska se ut, att en ska umgås i gäng och ha massvis med klasskompisar att festa med och grejer, det hade jag, men det visade ju sig att jag trivdes mycket bättre med att fika med mina kära utanför skolan och att jag inte alls hade mycket gemensamt med mina klassisar. och så länge en har någon att le med i skolan, luncha med, att du känner att du har människor att hänga med under skoltimmarna så är fint tycker jag. åh, jag önskar att jag kunnat ge dig bättre råd men jag var i precis samma situation som du <3 ända fram till högskolan, då jag blev mer extrovert och pratade och tog mycket plats. dock tror jag att ett bra tips är att våga för dig och inte vara rädd för hur andra ska se dig! kanske finns det några fina människor som du skulle vilja hänga med men som du inte når, bara? se det som en liten utmaning att ha ett litet samtal med alla de där du är intresserade av att lära känna. 

jag bestämde mig en dag för att jag hellre ville vara knäpp och pratig än blyg och behaglig och idag är det precis sådan jag är. får ofta höra att jag är väldans knäpp/kul/konstig/härlig, men förr var jag mer blyg och sa mycket igenomtänkt, uttänkt och eftertänksamt. det ena behöver absolut inte vara bättre än det andra och ibland blir jag så jäkla trött på mig själv och får vargtimma för att jag sagt så mycket underliga grejer. men det går att förändras. jag var blygare än du kan tänka dig som barn och nu har jag inga problem att gå fram till människor och är ganska mycket till underhålningsminister och mingelexpert. gillar det massvis! men ack vad mycket sjukt jag får ut ur min mun i bland. 

vilken karaktär skulle du själv anse dig vara i harry potter?

luna lovegood! för hennes drömmande uppenbarelse, hennes knäpphet, hur hon gärna vill trösta och hjälpa andra och kan ha svårt låta andra komma nära. jag må inte vara lika sarkastisk och stilen vår är nog inte densamma, men jag är hundra procent på att vi skulle bli bästa vänner och det hade varit så väldans väldans roligt att spela henne om jag fick. 

jag har en liten fråga om veganism. jag är vegetarian sedan länge men har på senaste tiden börjat äta mer och mer vegansk. jag trivs väldigt bra med det men kan blir lite orolig att jag inte ska få i mig all näring. jag förstår att du inte är någon dietist eller så, men skulle ändå vilja höra hur du gör. om du tar kosttillskott av något slag, eller om du nöjer dig med de vitamin- och mineralberikade mjölkalternativen och protein från växtkällor?

tack för en jättebra fråga! jag antar att, eftersom du är vegetarian redan tänker på att ha en tallrik som består utav både bladgrönt, färgglatt och näringsrikt? för just skillnaden mellab vegetarian och vegan är inte särskilt stor. tvärtom innehåller mejeriprodukter inte så mycket som är bra för oss människor -  om en jämför med frukt-och-grönt-hyllan som du får vara berädd på att hänga lite extra vid då det är där jag ersätter mitt protein, mina vitaminer och dylikt. tron om att mejeriprodukter ska vara vår stora källa till vår vitaminer och mineraler tycker jag är ganska underlig. så länge du har mycket grönsaker, av alla dess slag, och gärna äter mycket böner, linser, nötter, frön och fibrer så har du verkligen ingenting att oroa dig för! dock så är alla våra kroppar nog ganska olika och du kanske har ett ovanligt stort behov av något ämne, men det kan du inte veta förrän du får det undersökt. själv har jag provat att tillsätta järn och äta multivitaminer som tillskott men märker ingen skillnad. igen: så länge du äter mycket grönsaker samt mycket böner, linser, nötter, frön och fibrer så kan jag inte tänka mig att du skulle fattas något! och heja dig! veganskt är både roligt, supergott och smart! <3 

vykort från när jag och cajsa lunchade och drack kaffe på fyn.

hva er dine favorittfarger? eventuelt kombinasjon av farger?

jag har nyligen kommit fram till att jag älskar grönt! gärna mörkare nyanser, emerald och smaragd exempelvis. åh, så fint! tycker massvis om guld-orange-brunt-beiget-kombinationen från sjuttiotalet och har även börjar förälska mig i mörkare lila. tycker mer om mörkt och murrigt än ljust och om jag ska klä mig i mer vår tänker jag mig helvitt eller jeansblått. 

hur tänker du med skor? vilka är dina favoriter och vart ifrån får du skoinspiration?

eftersom jag både är och känner mig väldigt lång så har jag sällan något med klack. jag bor i mina låga dr.martens och på somrarna spatserar jag helst omkring i vans. tycker om enkla men också lite klumpga skor. minimalistiskt, med nostalgi från 60-70-talet ungefär. gick in på vagabond och blev lite nyfiken på skorna nedan, kanske ska jag sluta vara så fjompig och bara älska att vara huvudet längre än alla andra i stället?

mina tre favoriter:

din vardag verkar väldigt mysig, alltså du verkar väldigt bra på att sätta guldkant på livet?

ja, minsann! älskar mys och älskar att vara lite utav en livsnjutar!  äter sällan utan att ha tända ljus omkring mig och finner det verkligen viktigt att ha det fint och rofyllt i min vardag. så är jag en ganska poetisk varelse också, fina ord beskriver gärna min vardag och jag har dessutom en tendens att se saker på den ljusa sidan vilket gör att det en annan hade kallat för "ett jävla regn" tänker jag är ett rofyllt fall från den magiskt gråblå skyn. hjärta!

har du forandret deg mye siden du var barn? hvordan er du mest ulik slik du var da, nå?

jag tycker faktiskt att jag är väldigt lik mig själv, och ha varit genom alla mina år! kanske är jag till och med mer lik mig själv nu än någonsin! som barn var jag väldigt rofylld, hade stor fantasi, många drömmar och dagdrömmar, filosofisk, frågvis och kreativ. har alltid velat göra saker på mitt eget sätt och haft många idéer för mig, kring hur saker och ting, livet och jag ska vara och se ut. gillar inte regler som andra skapar för mig. kan själv!

i tonåren har en väl allt haft sina berg och dalar och jag var nog aldrig så långt ifrån mig själv som mellan kanske tolv och femton, den där tidiga tonårsperioden då allt en vill är att tyckas om och idealen känns livsavgörande. förra året tappade jag bort mig själv under ett par månader, men det hela ledde verkligen till att jag fann mig själv på ett så väldans fint sätt! och resan jag gjorde (singapore -> nya zeeland -> indonesien) hade aldrig hänt om det inte var för det lilla hjärtekrosset och den stora förvirringen. just nu är jag väl mest olik för att jag har blivit lite mer rockig, antar jag, är inte lika sportig och har blivit "knäppt social" och mer extrovert!

kan du inte berätta hur du gick till väga när du skapade denna sida! så fint och inspirerande här!

åh, så glad jag blir! tack så väldans! vad kul! jo, under mitt äventyr på andra sidan jorden i höstas tänkte jag mycket på hur jag ville att mitt liv skulle se ut när jag väl kom hem och vad jag ville att mina vardagar skulle bestå utav. jag insåg hur mycket skriverier, fotografier och att samla inspiration och få utlopp för tankar betyder för mig, hur viktigt det är för att jag ska må bra och orka med allt som är livet och så började idén om att börja blogga igen skapas! i takt med allt detta växte min instagram sig större (@dudeellen) och jag önskade att få dela med mig utav ord till även de som inte pratar svenska. så önskades det recept dessutom! och jag tänkte att kanske kan allt det här kombineras i någonslags virtuell kreativ ateljé. och så började för sås och så började ideer gro och så en dag satt jag här och hade en webbsida som hette cup of positive.com.

ll great things are done by a series of small things, vetni. 

sedan har jag även en fråga om hur du ser på det här med vänner? är det viktigt att ha en stor vänskapskrets? att ha en bästa kompis? jag känner mig ofta missanpassad och har på senaste året fått för mig att jag har oerhört svårt att hitta vänner, att jag är svår att tycka om. jag tror hela tiden att ingen tycker om mig, att alla tycker jag är tråkig osv.

fining! låt oss peppa oss själva! för visst vet vi innerst inne, både du och jag att vi är alldeles magiska personer och visst är värda vänskap kärlek, fint häng och att bli omtyckta! för, själv känner jag ibland som du. jag har lätt för att få dåligt samvete och känner mig dålig när jag inte svarar på meddelanden i tid eller säger tack för fina brev jag fått eller riktigt har tid med att visa uppskattning. och det är både bra och dåligt, då det bevisar på att jag värderar vänskaper otroligt högt och att det är viktigt för mig hur mina vänner ser mig och att jag inte tar dem för givet. men det är även en sorglig sak då det inte är alls kul att ha dåligt samvete jämt. 

något jag har lärt mig den senaste tiden är att det är viktigt att ta för sig, när det gäller vänskaper. svarar inte en vän dig och du vill väldigt gärna att ni ska ses så skriv det, känner du att något är svidande mellan dig och en vän så säg det! vänskaper ska en uppehålla och jobba på, det går liksom inte att ta för givet, ingen tycker om att bli tagen för givet. det viktigaste för mig när det gäller min relation till mina vänner är att jag ser till att finnas där när de behöver det, genom sorg som genom lycka, och att jag själv också delar med mig när roliga, spännande, sorgliga, svidande saker händer mig.

jag ser vänskaper som något knäppt viktigt - för mig! jag har inte en enstaka bästa kompis, men däremot har jag en stor vänskapskrets med många vänner som står mig mycket, mycket nära. jag träffar vänner främst i små sällskap, en-och-en-fika är min standard, och många utav mina vänner känner inte varandra och just därför tycker jag om att bjuda in några styck för att de ska lära känna varandra! du är inte missanpassad, tro mig, det tar sin tid att hitta vänner, och sedan krävs det kraft att putsa till de där relationerna. och du, de flesta utav mina närmaste vänner har jag lärt känna genom social media! instagram och bloggar är ett utmärkt sätt att hitta nya vänner tycker jag! <3 

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

frågelåda del I
frågelåda del II
frågelåda del III

kärlek,
Hannah

FIKA.

FIKA.

jimmie darling.

jimmie darling.