ibland är det ju så att det bara inte går att skriva.

ibland är det ju så att det bara inte går att skriva.

15803149_578477762353211_7425816455544832000_n.jpg

om att skriva + att plugga skrivande

. . . . . . . . . . . 

hej kära vänner! idag tänkte jag berätta lite om vad jag pluggar! det var nämligen en högst återkommande fråga i frågelådan. vad är det jag gör om dagarna egentligen? vilka kurser är det jag läser? hur tänker jag kring mitt skrivande? och vilka är mina mål och drömmar? allt det där tänker jag svara på nu! och vi tar det från början, tycker jag. 

jag har alltid skrivit. när jag var liten och bråkade med mamma skrev jag alltid små arga lappar som jag gav till henne, så hon skulle förstå varför jag var så sur, varför jag var så ledsen, och varför jag kanske hade skällt på henne, eller skrikit om jag hade varit riktigt irriterad. jag förstod redan då att jag hade så mycket lättare för de skrivna orden än för att tala. att skrivandet innebar att tänka efter, att fundera, formulera, och korrigera, genom skrivandet kunde mamma förstå hur jag kände, och hon kunde läsa lappen när hon var redo för det, snarare än att jag spontant skulle säga, skrika, ropa ut varför jag tyckte hon var så himla, himla dum. det här var kanske när jag var fem sex sju år gammal. och sedan dess har jag aldrig slutat skriva. sedan dess, har det blivit ett oändligt antal noveller, berättelser och krönikor, listor, lappar, blogginlägg, mobilanteckningar, dikter, och vardagsbetraktelser.

när jag kom hem från mina tre månader på andra sidan jorden (en resa jag gjorde i slutet av tvåtusenfemton) så var tanken att jag skulle fortsätta min utbildning i skövde, där jag läste positiv psykologi och neurovetenskap. men jag kände inte för det. varför, det visste jag ej. men magkänslan sa nej och eftersom jag lärt mig under resans många timmar i meditation och på yoga-mattan att intuitionen är min bästa vän och att det är väldigt viktigt att jag lyssnar till den, så gav jag upp väldigt lätt upp det där tre-åriga-programmet, och alla drömmar som hörde där till, som jag egentligen ändå inte hade någon riktig lust till.

och om jag minns rätt var det mamma som tyckte att jag skulle läsa skrivande. hon har alltid älskat mina texter och uppmuntrat till både läsning och skrivande, och eftersom jag just startat den här bloggen då, och verkligen känt att det är genom skrivande som jag finner mest ro och lycka (också de viktiga ingredienser i mitt liv, lärde jag mig på min resa) så bestämde jag mig för att göra som hon sa, och söka kurser i just skrivande. och jag sökte ganska många kurser, skrev många arbetsprov och personliga brev och fick, i slutet av sommaren det glädjande beskedet att jag kommit in på mina två förstahandsval.

nu läser jag alltså följande kurser:

- kreativt skrivande 1 vid linnéuniversitetet. halvfart. distans. 30 hp.
- litteraturvetenskap a; kreativt skrivande - barn-och ungdomslitteratur 1 vid mittuniversitetet. halvfart. distans. 30 hp.

båda kurserna är alltså i halvfart men tillsammans blir det 100% och räknas alltså som heltid. än så länge har det inte varit några obligatoriska träffar för någon av utbildningarna. (linnéuniversitetet hade ett par träffar i höstas men jag mådde tyvärr för dåligt för att kunna närvar) så jag har faktiskt inte träffat mina klasskamrater mer än via datorn. vi kommenterar varandras texter och försöker komma med både uppmuntran men också konstruktiva tankar så att vi kan arbeta vidare och bli bättre. i båda kurserna ingår det också en hel del läsande. i ena kursen (mittuniveristetet) är läsningen mer obligatoriskt än i den andra.

så, hur funkar det egentligen att läsa två skrivarkurser på samma gång? jo, hörni! det går alldeles utmärkt, faktiskt. det är nämligen två väldigt olika kurser, och ganska skönt är det, att få inspiration från både barnböckernas fantasifulla värld, ungdomsböckerna tragikomiska vardagsskildringar och så de mer allvarliga böckerna som jag läser i förstnämnda kursen.

den ena kursen (mittuniversitetet) har uppgiftsblad som kommer ut en gång i månaden, där alla uppgifter har samma deadline, medan den andra kursen (linnéuniversitetet) hade under höstterminen bara ett uppgiftsblad men där alla uppgifter har olika tider för deadline, från september till januari. där ingick både dikter, inre monologer och noveller som skrivuppgifter, samt en läs-dagbok som en skulle fylla i under terminens gång. under vårterminen (alltså den som är nu) skriver vi på ett projekt som är valfritt, med fyra utspridda deadlines där cirka 10-15 sidor ska lämnas in åt gången. själv skriver jag på ett romanutkast, medan andra skriver dikter, eller novellsamlingar.

här kommer slutligen en liten lista vad som jag tänker att en person bör gilla eller uppskatta för att tycka om att läsa kreativa skrivande-kurser på distans:

✎ du är bra på att planera och kan strukturera upp dina egna arbetsdagar. du kan hålla deadline samtidigt som du kan förhålla dig till din inre konstnärs viljor; ibland är det ju så att det bara inte går att skriva, och då ska en kunna tillåta sig en fri dag för att sedan kanske kunna lägga den dagens skrivartimma på en helgdag istället. 

✎ du blir inte stressad av fria händer, utan har ganska lätt för att komma på nya idéer och kan vara din egen boss!

✎ du gillar att sitta på kaféer ensam, och har inga problem med att lunka till fik såsom bibliotek eller kanske öppna kontor för att skriva.

✎ du älskar att skriva! så klart. 

✎ du har lätt för att läsa och provar gärna nya typer av litteratur. om du sedan gillar boken är en annan sak, ibland får en ju böcker en fullkomligt avskyr! men då så ska det gå att kunna hoppa lite i boken och ögna igenom vissa kapitel utan att bli stressad av det. 

✎ du har intressen utöver skrivandet som stimulerar dina arbetsdagar. när jag har suttit för länge med mig själv går jag gärna till gymmet för att träna, eller går ut på stan, kanske för att köpa en bukett blommor hos min favorit-florist. en annan kanske ställer sig och lagar mat, bakar, målar eller tittar på serier. vad det än är så är det bra att ha något som lite är i motsats till skrivandet - så att du får ett avbrott och inte hamnar i ett allt för dimmig skrivarbubbla. 

mitt mål med skrivandet är att bli publicerad. jag vill skriva böcker och jag vill berätta berättelser och jag vill ha den vardagen jag har nu, där kaféerna är min arbetsplats och där jag är min egen boss. mitt mål med 2017 är att skriva ett utkast till ett bokmanus. så det så! 

har du fler frågor angående skrivande och att plugga skrivande? dumpa dem i kommentarsfältet nedan så ska jag göra en del två - om skrivande - där jag svarar på dem.

kärlek!



translation: in last weeks q & a a lot of you asked me about what i do, if i study or if i work. in today's blogpost i'm talking all about my studies hence i'm studying creative writing and youth-and childrens litterature. both courses are distance courses so i pretty much sit at home or at a café all day when i'm writing. i've been a fan av writing since i could walk and always found-words-in-writing a much better way to communicate than spoken words. i hope to be a writer one day. i want to write books for a living. this year my goal is to write a book. if i succeed (i will, of course i will, it's my one true biggest love and goal) you'll see i december. but if you have any questions on my writing routines or anything else on the subject of studying writing, please put your question in a comment below and i'll make sure to anser them in a "about writing - part 2"-post. lots of love!

 

about my sexuality, mountain biking and bravery.

about my sexuality, mountain biking and bravery.

till stundom ville jag fly till andra världar, kanske länder, kanske himlar, men mest av allt ville jag bara krama om mamma och pappa och så ville jag skriva.

till stundom ville jag fly till andra världar, kanske länder, kanske himlar, men mest av allt ville jag bara krama om mamma och pappa och så ville jag skriva.